Stadfäst förlikning i mål om rättegångskostnader i förvaltningsmål
En person som fått ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader avvisat av Högsta förvaltningsdomstolen, väckte under våren 2022 talan mot staten i Stockholms tingsrätt (mål nr T 7672-22).
Kärandens talan grundade sig på påståendet att staten hade överträtt hennes rätt till en rättvis rättegång genom att hennes yrkande om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmålet avvisades av Högsta förvaltningsdomstolen i stället för att bifallas. Staten bestred att det förekommit en överträdelse med hänvisning till att rätten till en rättvis rättegång inte föreskriver någon generell rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Även om staten i och för sig bedömde att det kunde finnas särpräglade fall där avsaknaden av en sådan ersättningsrätt skulle kunna innebära en överträdelse, ansåg staten att kärandens fall inte var av ett sådant slag.
Vidare förde staten in i målet att käranden faktiskt hade möjlighet att få ersättning för sina rättegångskostnader, fast på en annan grund än att rätten till en rättvis rättegång överträtts. Staten bedömde nämligen att det myndighetsbeslut som hade överklagats, hade fattats i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det felet innebar att käranden hade rätt till ersättning för sina kostnader enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen.
Även om parterna således var oeniga i frågan om rätten till en rättvis rättegång hade överträtts och om käranden hade rätt till ersättning på den grunden, var de samtidigt eniga om att ersättning skulle utges. Mot bakgrund av kärandens intresse av att få medlen utbetalda utan ytterligare tidsutdräkt träffades en förlikning som bland annat innebar att hon fick ersättning med 41 500 kr för kostnader som hon, med anledning av myndighetens felaktiga rättstillämpning, hade haft för att komma till sin rätt i förvaltningsmålet. Förlikningen har stadfästs i dom.