Vägran att upplåta möteslokal - prövning av olika åtgärder som har inverkan på yttrandefriheten

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd med anledning av anmälan.

Handlingarna återlämnas till Polismyndigheten i Västra Götaland, Länskriminalpolisen, för de åtgärder som anmälan kan föranleda där.

Ärendet

Polismyndigheten i Västra Götaland har hit överlämnat en anmälan avseende ett påstående om "brott mot yttrande- och mötesfriheten". Enligt anmälan har en föreläsning som skulle ha ägt rum den 7 september 2003 i Folkets hus i Göteborg fått ställas in sedan företrädare för Folkets hus nekat att hyra ut en tidigare bokad lokal. Folkets hus åtgärd skulle vara föranledd av råd från polisen och påtryckningar i medierna.

Justitiekanslerns bedömning

Det är inte helt enkelt att förstå hur anmälan i det aktuella ärendet skall tolkas. Den berör i själva verket flera olika frågor, dels om det har begåtts något brott i samband med att Folkets hus vägrade att hyra ut sina lokaler, dels om polisen utövat några obehöriga påtryckningar i det sammanhanget, dels om en artikel i tidningen Metro innehållit uppgifter som skulle kunna bedömas som ett tryckfrihetsbrott. Jag prövar frågorna i den ordningen i det följande.

Frågan om upplåtelse av lokaler i Folkets hus

Justitiekanslern kan inom ramen för sina tillsynsuppgifter granska myndigheterna, t.ex. polisens åtgärder i samband med tillståndsgivning för allmänna sammankomster och dylikt. Justitiekanslern har också som särskild åklagare att övervaka att reglerna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) efterlevs.

Grundlagsreglerna syftar till att bereda enskilda skydd mot ingrepp av statsmakten i andra fall än då sådana ingripanden är tillåtna. Regleringen syftar däremot inte till att bereda enskilda skydd mot åtgärder som andra enskilda personer vidtar. Frågan om i vilka fall och under vilka förutsättningar som Folkets hus vill upplåta sina lokaler för föreläsningar eller andra arrangemang är alltså inte något som det ankommer på Justitiekanslern att ha synpunkter på eller eljest ta befattning med.

Har polisen gjort något fel?

Anmälan kan också uppfattas så att det görs gällande att polisen på ett obehörigt sätt skulle ha påverkat företrädare för Folkets hus att inte hyra ut den aktuella lokalen.

Ett påstående om att en polisman skulle ha begått ett brott som har samband med arbetet eller på något annat sätt har handlat felaktigt i sin myndighetsutövning skall i princip alltid prövas av åklagare (jfr 5 kap. 1 § polisförordningen).

Jag finner för egen del inte skäl att inleda någon närmare granskning av saken inom ramen för mina extraordinära tillsynsuppgifter. Om anmälan uppfattas som ett påstående om brott, får det anses ankomma på polisen i Västra Götaland att överlämna den till berörd åklagarmyndighet för prövning av om förundersökning skall inledas eller inte.

Har det begåtts något tryckfrihetsbrott?

Av handlingarna i ärendet framgår slutligen att tidningen Metro i Göteborg beträffande den aktuella föreläsningen den 4 september 2003 publicerat en artikel under rubriken "Omstridd författare talar för Folkets hus". Enligt anmälan bidrog även nyhetsförmedlingen kring den förestående föreläsningen till att föreläsningen till slut ställdes in. Jag prövar därför om innehållet i den nämnda artikeln kan anses innefatta ett tryckfrihetsbrott.

Det tryckfrihetsbrott som skulle kunna bli aktuellt här är brott mot medborgerlig frihet enligt 7 kap. 4 § 12 TF jämförd med 18 kap. 5 § brottsbalken. För tryckfrihetsbrott ansvarar i första hand den ansvarige utgivaren för skriften.

Tryckfrihetsbrottet brott mot medborgerlig frihet föreligger enligt bestämmelsen i TF när någon i en tryckt skrift utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller en yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara.

I detta fall kan artikeln enligt min mening inte innefatta ett sådant hot som förutsätts i bestämmelsen om brott mot medborgerlig frihet. Något tryckfrihetsbrott kan därför inte anses begånget genom publiceringen av artikeln. Det finns därmed inte skäl att inleda förundersökning med anledning av innehållet i artikeln.

- - -

Med detta anser jag mig ha gjort den prövning som ankommer på mig. I övrigt ankommer det på polis och åklagare att ta ställning till anmälan. Handlingarna bör därför återlämnas till polismyndigheten för de ställningstaganden som kan vara påkallade där.