Inspektion av Sjöfartsverket i Norrköping den 19 november 2014

1. Protokollets huvudsakliga innehåll

Justitiekanslern inspekterade Sjöfartsverket den 19 november 2014. Syftet med inspektionen var att granska Sjöfartsverkets handläggning av skade­ståndsärenden inom ramen för statens frivilliga skade­reglering. Justitie­kanslerns sammanfattande bedömning är att hand­lägg­ningen är rättssäker och effektiv.

2. Inspektionen

2.1 Bakgrund

Justitiekanslern har, enligt lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern, tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra för­fattningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.

Under hösten 2014 beslutade Justitiekanslern att inspektera bl.a. Sjöfarts­verkets handläggning av ärenden angående skadestånd mot staten.  

Sedan Justitiekanslern muntligen underrättat Sjöfartsverket om inspektionen tillskrevs verket den 10 november 2014 angående bl.a. inspektionens inriktning och vissa önske­mål som Justitiekanslern hade när det gällde underlaget för in­spek­tion­en.

Justitiekanslerns inspektion inleddes den 19 november 2014 kl. 9.00 och av­slutades kl. 12.00. Inspektionen leddes av justitiekansler Anna Skarhed. Från Justitiekanslerns sida närvarade även byråchefen Daniel Kjellgren, hovrättsassessorn Carin Häckter, föredragandena Nedim Salcic och Mikael Ruotsi, berednings­juristen Beatrice Bohm samt expe­ditions­förmannen Jan-Olof Sundqvist.

2.2 Inspektionens syfte och inriktning

Det övergripande syftet med inspektionen var att kontrollera att Sjöfarts­verkets handläggning av ersättningsanspråk inom ramen för statens frivilliga skadereglering enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten (handläggningsförordningen) är rättssäker och effektiv.

2.3 Inledande samtal

Inspektionen inleddes med ett samtal med generaldirektören Ann-Catrine Zetterdahl som berättade om Sjöfartsverket och dess verksamhet. Vid det inledande sam­talet närvarade även ställföreträdande generaldirektören Noomi Eriksson, kommunikationsdirektören Maria Ottosson, chefsjuristen Gunilla Malmlöf och verksjuristen Lisa Lewander. 

Efter det inledande samtalet informerade chefsjuristen Gunilla Malmlöf och verksjuristen Lisa Lewander om Sjöfartsverkets skadereglerande verk­sam­het. Härvid framkom bl.a. att myndigheten handlägger ett förhållandevis begränsat antal anspråk per år, men att kompetensen på området bedöms vara god, med hänsyn till bl.a. att chefsjuristen tidigare arbetat med frivillig skadereglering hos Kriminalvården.

2.4 Granskat material

Justitiekanslern hade inför inspektionen begärt att få ta del av samtliga skaderegleringsärenden inkomna under åren 2012 – 2014, inklusive de rättegångar om skadestånd som inletts under dessa år. Sjöfartsverket hade handlagt fjorton sådana skaderegleringsärenden under den angivna tidsperioden.

I förekommande fall efterfrågades även de fem äldsta icke avslutade skaderegleringsärendena inkomna före år 2012 och under åren 2012 − 2014 avslutade rättegångar avseende skadestånd, samt alla ännu pågående rättegångar som avser skadestånd. Några sådana ärenden eller rättegångar fanns dock inte.

Justitiekanslern genomförde även en kontroll och sökning i myndighetens ärendehanteringssystem.

Inför inspektionen tog Justitiekanslern del bl.a. av förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket samt arbetsordning för Sjöfartsverket.

3. Rättsliga utgångspunkter för Sjöfartsverkets skadereglering

Handläggningsförordningen innehåller regler om vilken myndighet som på statens vägnar ska handlägga sådana anspråk. I korthet innebär reglerna att, i fråga om anspråk som grundas på bestämmelserna i bl.a. 3 kap. 2 § skade­ståndslagen om fel eller försummelse vid myndighetsutövning, Justitie­kanslern handlägger anspråk till följd av s.k. beslutsskador (3 §), medan anspråk på grund av s.k. faktiska skador handläggs av den centrala förvalt­nings­­myndighet inom vars verksamhets­område en viss skada har inträffat (5 §). Enligt 10 § får Justitiekanslern uppdra åt en annan myndighet att fullgöra de uppgifter som Justitiekanslern har enligt förordningen. Justitie­kanslern kan enligt samma bestämmelse också ta över handläggningen av ärenden som avses i förordningen och som annars skulle handläggas av någon annan myndighet.   

Av 1 § förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket framgår att verket har ett samlat ansvar, sektoransvar, för sjöfarten och att det till verkets huvuduppgifter hör att utöva tillsyn över sjösäkerheten. I den tidigare gällande förordningen (1995:589) med instruktion för Sjö­farts­­verket framgick att verket var central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för sjöfarten och att till verkets huvuduppgifter hörde att utöva tillsyn över sjösäkerheten (se 1 §).

Begreppet central förvaltningsmyndighet kommer att utmönstras ur hand­lägg­ningsförordningen från och med den 1 januari 2015. Istället kommer de förvaltningsmyndigheter som uppräknas i en bilaga till förordningen att vara behöriga att handlägga sådana faktiska skador som uppkommer inom myndig­hetens verksamhetsområde. Sjöfartsverket är en av de myndigheter som finns uppräknade i bilagan och kommer således även fortsättningsvis att vara behörig att handlägga anspråk inom ramen för statens frivilliga skadereglering.

4. Iakttagelser vid inspektionen

4.1 Inledning

Justitie­kans­­­lern granskade skaderegleringsärenden i enlighet med vad som fram­­­­­går av avsnittet 2.4. De iakttagelser som gjordes i samband med granskningen redovisades muntligen till Sjöfartsverket under det avslutande samtalet (se avsnitt 5).

4.2 Granskningen av Sjöfartsverkets skadereglering

Justitiekanslerns granskning omfattade de fjorton skaderegleringsärenden som Sjöfartsverket handlagt under 2012 – 2014.

Handläggningstiderna var generellt sett korta. I ett oavslutat ärende uppgick handläggningstiden till drygt ett år (dnr 13-03109). Att handläggningen i detta fall hade dragit ut på tiden berodde dock på omständigheter som inte kunde hänföras till Sjöfartsverket.

Sjöfartsverkets beslut i skaderegleringsärendena fattades på ett efter omständigheterna relevant underlag. Uppgifter som hade tillförts ärendena hade kommunicerats med sökandena i erforderlig utsträckning.

Sjöfartsverkets skaderegleringsbeslut var formulerade på ett koncist och stringent sätt. Beslutsmotiveringarna var lätta att följa.

Sjöfartsverket hade endast reglerat sådana skador som det ankommer på verket att ta ställning till enligt 5 § handläggningsförordningen, dvs. påståenden om så kallade faktiska skador som uppkommit genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Besluten hade också fattats i enlighet med Sjöfartsverkets interna arbetsordning, enligt vilken beslutanderätt tillkommer chefsjuristen med möjlighet till egen delegation.

5. Avslutande samtal

Justitiekanslern fick vid ett avslutande samtal möjlighet att redogöra för de iakttagelser som hade gjorts vid inspektionen. Närvarande från Sjöfarts­verkets sida var ställföreträdande generaldirektören Noomi Eriksson, chefsjuristen Gunilla Malmlöf och verksjuristen Lisa Lewander.

Inspektionen avslutades med att Justitiekanslern tackade för ett mycket gott och vänligt be­möt­ande från Sjöfartsverkets personal.