Kritik mot Utrikesdepartementet för departementets handläggning av begäran om utlämnande av allmänna handlingar.
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern riktar kritik mot Utrikesdepartementet för att departementets handläggning av ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar inte uppfyllt grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt.
Ärendet
Anmälan
NR har i en anmälan till Justitiekanslern den 16 april 2015 framfört klagomål mot Sveriges ambassad i Bangkok som han anser inte har lämnat ut allmänna handlingar tillräckligt skyndsamt. Han har anfört att han den 28 januari 2015 begärde att få ut ett antal handlingar från ambassaden och att han vid tiden för anmälan ännu inte hade fått del av dessa. NR har uppgett att fördröjningen har medfört stora problem i hans yrkesutövning som journalist.
Utredningen
Anmälan har remitterats till Utrikesdepartementet som efter att i sin tur ha inhämtat upplysningar från Sveriges ambassad i Bangkok har kommit in med ett yttrande.
Av utredningen framgår i korthet följande. Den 28 januari 2015 begärde NR hos Sveriges ambassad i Bangkok att få ta del av allmänna handlingar avseende vissa vapenaffärer. De efterfrågade handlingarna (ca 100 sidor) identifierades av ambassaden och sändes den 30 januari 2015 till Utrikesdepartementets rättssekretariat för samråd i fråga om handlingarna kunde innehålla uppgifter som omfattades av utrikessekretess. Samråds-ärendet bereddes i vanlig ordning och efter att ha stämt av med berörda enheter inom departementet och Försvarsdepartementet gjordes en skadebedömning som delgavs ambassaden den 23 april 2015. Den 30 april 2015 lämnade ambassaden ut de aktuella handlingarna, i de delar uppgifterna inte omfattades av sekretess, till NR.
Utrikesdepartementet har i sitt yttrande hit framhållit att arbetet med samrådsärendet var tidskrävande och innefattade svåra bedömningar men att ärendet sammantaget borde ha kunnat handläggas snabbare än vad som blev fallet. Departementet beklagar det inträffade och konstaterar att skyndsamhetskravet som uppställs i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen (TF) inte kan anses ha iakttagits fullt ut. Ambassaden har framhållit att den vid fyra tillfällen informerat NR om den pågående handläggningen av ärendet.
Justitiekanslerns bedömning
Var och en rätt att ta del av allmänna handlingar, dvs. handlingar som förvaras hos myndigheter och som är att anse som inkomna eller upprättade hos en myndighet, se 2 kap. 1 § och 3 § första stycket TF.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § TF bara begränsas om det krävs med hänsyn till vissa grundläggande intressen som anges i tryckfrihetsförordningen, t.ex. rikets säkerhet, Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, det allmännas ekonomiska intresse eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Bestämmelser om bl.a. utrikessekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).
En allmän handling som får lämnas ut ska, enligt 2 kap. 12 § TF, på begäran ”genast eller så snart det är möjligt” tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Enligt 2 kap. 13 § TF har den som begär det också rätt att mot fastställd avgift få en kopia av handlingen. Det ankommer på den enskilde att utforma sin framställning så att myndigheten får klart för sig vilka handlingar som efterfrågas. Myndigheten ska behandla en sådan begäran skyndsamt. Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som begäran har gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är nödvändig för att myndigheten ska kunna göra en sekretessprövning. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material.
Utrikesdepartementet har i sitt yttrande framhållit att arbetet med att göra en sekretessbedömning i det förevarande ärendet har varit både tidskrävande och innefattat svåra bedömningar. Detta förklarar emellertid inte den tid, drygt tre månader, som NR fått vänta på beslut i ärendet. Som departementet självt anfört har handläggningen av ärendet tagit för lång tid. Jag konstaterar att handläggningen inte varit förenligt med det skyndsamhetskrav som följer av 2 kap. 12 och 13 §§ TF och att Utrikesdepartementet därmed åsidosatt offentlighetsprincipen. Det finns däremot inte skäl att kritisera ambassadens handhavande av ärendet.
Utrikesdepartementets handläggning av framställningar om utfående av allmänna handlingar har under senare år varit föremål för granskning av såväl Konstitutionsutskottet som Riksdagens ombudsmän, se bet. 2010/11:KU10 s. 21 ff., bet. 2013/14:KU20 s. 130 ff. samt Justitieombudsmannens beslut den 17 november 2014 i ärende 6276-2012 m.fl. Gemensamt för dessa granskningar är den kritik som riktats mot departementet för långsam handläggning och för departementets oförmåga att säkerställa att organisationen på ett godtagbart sätt kan hantera sådana framställningar.
Det är anmärkningsvärt att Utrikesdepartementet, trots att frågan vid upprepade tillfällen uppmärksammats och föranlett kritik, inte klarat att hantera NRs framställning om utfående av allmänna handlingar på det skyndsamma sätt som tryckfrihetsförordningen tydligt föreskriver.
Utrikesdepartementet förtjänar kritik för sin handläggning av ärendet