Frihetsberövande
Den som har varit berövad friheten men som sedan inte blir åtalad eller som frikänns av domstol har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714), frihetsberövandelagen. Här gäller s.k. strikt skadeståndsansvar för staten. Det innebär att Du i princip har rätt till ersättning även om beslutet om frihetsberövande – med utgångspunkt i det underlag som fanns tillgängligt vid beslutstidpunkten – inte kan anses ha varit felaktigt. I övrigt gäller allmänna skadeståndsrättsliga principer, vilket bl.a. innebär att det är den som begär ersättning som ska tillhandahålla den utredning som krävs för att t.ex. bedöma skadans storlek.
En blankett för ansökan om ersättning enligt frihetsberövandelagen finns här.
Den information som lämnas nedan tar sikte på de vanligaste fallen som kan medföra rätt till ersättning. För en fullständig redogörelse angående ersättningsreglerna hänvisas Du till lagtexten.
Allmänna förutsättningar för rätt till ersättning
Den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (se 2 §).
Vilka skador ersätts?
Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan har vållats genom själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för sådana skador som inte är en direkt följd av frihetsinskränkningen utan som har vållats genom brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada (dvs. en medicinskt påvisbar skada på en enskildes fysiska eller psykiska hälsa) enligt frihetsberövandelagen.
Ersättning för lidande
Med lidande avses bl.a. de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas medföra för den enskilde. För att fastställa ersättningens storlek krävs inte att Du tillhandahåller någon särskild utredning.
Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad.
Vissa omständigheter kan medföra en förhöjd ersättning. Det gäller främst om misstankarna har avsett ett särskilt allvarligt brott. Förhöjd ersättning utgår också till ungdomar (15 – 18 år). Sådana omständigheter beaktar Justitiekanslern självmant.
I vissa fall kan ersättningen bli lägre än normalt. Det gäller främst om Du tidigare har avtjänat fängelsestraff.
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår som huvudregel endast för den tid som Du har varit frihetsberövad. Om Du begär ersättning för förlorad arbetsinkomst, arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag m.m. ska Du bifoga ett intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc. som styrker Dina uppgifter. Det är Du som sökande som ska visa att och i vilken omfattning Du har gått miste om arbetsinkomst.
Ersättning för utgifter
Endast vissa typer av utgifter ersätts enligt frihetsberövandelagen. Det gäller exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. Observera att kostnader som Du har haft för t.ex. bostadshyra, telefon m.m. och som har blivit ”onödiga” inte ersätts enligt denna lag. Även avseende utgifter är det Du som ska tillhandahålla den utredning som krävs, t.ex. kvitto eller liknande.
Jämkning
Ersättningen kan i vissa fall vägras eller sättas ned (jämkas). Jämkning kan bli aktuellt om den skadelidande genom sitt eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas. Om tiden för frihetsinskränkning har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd, kan ersättningen sättas ned efter vad som är skäligt. (Se 6 §.)
Handläggningen
När ansökningen kommit in hit begär Justitiekanslern yttrande från den åklagarkammare som har handlagt ärendet. När åklagarens yttrande har kommit in tar handläggaren ställning till om det ska skickas till Dig för synpunkter. I regel behövs detta inte. Ärendet är då klart för beslut. I normalfallet är handläggstiden cirka sex månader. Beslutet skickas till Dig eller till Ditt ombud. Normalt tar det cirka sju dagar från det att beslutet har fattats till dess att pengarna betalas ut.
Ombud
Denna typ av ärende är i regel av enklare slag och det går därmed bra att ansöka själv på Justitiekanslerns blankett. Om Du väljer att anlita ett juridiskt ombud kan Du få ersättning för ombudskostnaden, men bara under förutsättning att kostnaden är skälig. Enligt Justitiekanslerns praxis utgår ersättning i regel inte för mer än någon timmes arbete för ombudet.
Justitiekanslerns beslut kan inte överklagas
Justitiekanslerns beslut kan inte överklagas. Den som är missnöjd med beslutet kan i stället väcka talan mot staten genom att ansöka om stämning i tingsrätt.
Ytterligare information
Om Du vill ha ytterligare information kan Du vända Dig till Justitiekanslern. Telefonnumret är 08 – 405 10 00. Handläggarna har telefontid vardagar kl. 9.00 – 12.00.