Diarienr: 2010-02-30 / Beslutsdatum: 19 aug 2002

Uttalande om islam i Skånepartiets valannons - hets mot folkgrupp?

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd i ärendet. 

Ärendet 

Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Södra Skåne, har till Justitiekanslern överlämnat en polisanmälan avseende hets mot folkgrupp. Anmälan avser en kampanjannons tillhörande Skånepartiet införd i Svedalabladet, nummer 6/2002. Under rubriken "Viktiga programpunkter" i annonsen finns följande punkt, "ISLAM skall bort eftersom åskådningen är oförenlig med demokrati". Polismyndigheten har vänt sig hit för ett ställningstagande från Justitiekanslerns sida till om annonsens innehåll kan innefatta tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp. 

Tidningen har överlämnats hit i original. Ansvarig utgivare är PAP. 

Justitiekanslerns bedömning 

Tryckfrihetsförordningen (TF) är tillämplig på skrifter som framställts i tryckpress och, under vissa ytterligare förutsättningar, på skrifter som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering m.m. (1 kap. 5 § TF). Det framstår som klart att den aktuella skriften har framställts i tryckpress. TF är således tillämplig på skriften. Det ankommer då på Justitiekanslern som åklagare på tryckfrihetens område att ta ställning till dess innehåll. 

Enligt 7 kap. 4 § 11 TF jämförd med 16 kap. 8 § brottsbalken skall det anses som ett tryckfrihetsbrott - hets mot folkgrupp - om någon i en tryckt skrift hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. 

Vid bedömningen av om yttrandena i annonsen kan anses utgöra hets mot folkgrupp måste beaktas att syftet med införandet av lagstiftningen om hets mot folkgrupp inte var att motverka debatt eller kritik av skilda företeelser. Av förarbetena framgår att begreppet missaktning måste tolkas med en viss försiktighet; inte alla förnedrande eller nedsättande uttalanden skall innefattas. För straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande folkgruppen i fråga. Att det föreligger olika åsikter i samhället om det befogade i kritiken är en omständighet som saknar betydelse för frågan om ett yttrande är straffbart. Även för sådana yttranden som av en bred allmänhet kan uppfattas som stötande eller direkt missvisande måste det alltså finnas ett vidsträckt utrymme. Den bedömning som jag har att göra är således av rent straffrättslig art och innefattar ingen lämplighetsbedömning. 

En fråga som aktualiseras i ärendet är om kritik eller fördömande av en religion kan innefatta hets mot en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer. Så kan ibland vara fallet, exempelvis om fördömande av en religion i praktiken innebär ett hot mot eller ett uttryck för missaktning för de människor som utövar religionen. Normalt får dock utrymmet för påhopp och klander vara något större när det klart och uttryckligen avser just religionen och inte människorna. 

En fras som "Islam skall bort" är enligt min mening klart anstötlig och på gränsen till brottslig såsom ett uttryck för hets mot eller missaktning för muslimerna som grupp. I ett annat sammanhang, exempelvis som ett slagord i en demonstration, skulle den enligt min mening normalt innefatta hets mot folkgrupp. Annorlunda förhåller det sig i ett sammanhang som det nu aktuella, när orden används som en del i en politisk kampanj i en tryckt skrift och därvid backas upp av i och för sig diskutabla argument. Då finns det en långtgående frihet vad gäller ordval och uttryckssätt. 

Jag bedömer sammanfattningsvis att innehållet i annonsen inte skulle leda till en fällande dom vid en prövning i domstol. Vid sådant förhållande finns inte heller skäl att inleda förundersökning. Jag avslutar ärendet utan ytterligare åtgärder. 

Ärendet avskrivs från vidare handläggning.