Uttalanden i en tidning utgiven av Svenskarnas parti inför valet 2014 har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp

Justitiekanslerns beslut 

Förundersökning inleds inte.

Ärendet

En person har anmält att en tidning utgiven av Svenskarnas parti inför valet 2014 innehåller uttalanden som enligt anmälaren utgör hets mot folkgrupp.

 

Justitiekanslern har haft tillgång till den anmälda skriften i original. Skriften har huvudrubriken ”Svenska jobb till svenska arbetare”.

 

Justitiekanslerns bedömning

Justitiekanslerns behörighet 

Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryckfrihetsbrott (9 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen, TF). För att ett ingripande från Justitiekanslerns sida ska kunna ske krävs att TF är tillämplig på skriften.

 

Jag gör bedömningen att skriften är tryckt och det ankommer därmed på Justitiekanslern att ta ställning till anmälan (1 kap. 5 § TF).

 

Den tryckfrihetsrättsliga regleringen

 

Yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp innefattar att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, natio­nellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning (7 kap. 4 § TF och 16 kap. 8 § brottsbalken).

 

Den i TF och regeringsformen grundlagsfästa principen om yttrandefrihet utgör en viktig grundval för fri debatt och åsiktsbildning. I den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF föreskrivs också bl.a. att den som har att vaka över efterlevnaden av grundlagarna ska tänka på att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick. Att det finns olika åsikter i samhället om det befogade i ett kritiskt yttrande eller om ett visst påstående är sakligt korrekt är omständigheter som i sig saknar betydelse för frågan om yttrandet är straffbart. Även för yttranden som av en bred allmänhet uppfattas som stötande eller direkt missvisande finns det ett vid­sträckt ut­rymme (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken – En kommentar, s. 16:36 f., och Axberger, Tryckfrihetens gränser, s. 209 f.). Begreppet miss­aktning måste därför tolkas med viss för­siktighet, vilket bl.a. innebär att alla förned­rande eller ned­sättande yttranden inte är att bedöma som hets mot folk­grupp.

 

Bedömningen av om ett yttrande eller något annat meddelande utgör straffbart hets mot folkgrupp ska göras med tillämpning av de principer och bedömningar som Europa­dom­stolen har utvecklat i sin praxis (jfr NJA 2007

s. 805 I och II). Det innebär bl.a. att ett yttrande inte kan anses brottsligt om detta skulle innebära ett oproportionerligt intrång i yttrandefriheten. Friheten kan därvid innefatta även rätten att framföra sådan information och sådana åsikter och tankar som kränker, chockerar eller stör.

 

Slutsats

 

Den aktuella skriften innehåller inga uttalanden som kan betecknas som direkta hot. Texten uttrycker dock genomgående ett mycket tydligt avståndstagande mot vad som betecknas ”mångkultur” och uttalanden som är direkt riktade mot invandrare.

 

De uttalanden som görs i skriften kan emellertid mot bakgrund av det som ovan redovisats inte förväntas leda till en fällande dom för hets mot folkgrupp. Skriften kan inte heller anses inne­fatta något annat tryckfrihetsbrott.

 

Någon förundersökning ska därför inte inledas.