Diarienr: 2015-17-4.3 / Beslutsdatum: 23 apr 2018

Skadestånd med anledning av att en tingsrätt röjt sekretesskyddade uppgifter

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern tillerkänner sökanden ersättning med 20 000 kr och uppdrar åt Domstolsverket att betala ut ersättningen till henne. 

Ärendet 

Bakgrund 

Skatteverket beslutade 2008 om skyddade personuppgifter (sekretessmarkering) för sökanden (NN) enligt bestämmelsen motsvarande nu gällande 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. 

NN:s f.d. partner (BS) ansökte den 16 oktober 2014 om stämning mot NN angående umgänge med barn. Eftersom NN:s adressuppgifter var sekretesskyddade gavs stämningsansökan in till Norrköpings tingsrätt, där BS var folkbokförd. Tingsrätten tog kontakt med Skatteverket och fick då uppgift om att NN var folkbokförd inom Umeå tingsrätts domsaga. Tingsrätten kommunicerade denna uppgift med BS:s ombud som inte hade någon invändning mot att målet lämnades över till Umeå tingsrätt. Den 22 oktober 2014 fattade Norrköpings tingsrätt beslut om att överlämna målet till Umeå tingsrätt. 

Anspråket m.m. 

NN har begärt skadestånd av staten med 150 000 kr avseende psykiskt lidande, i enlighet med 3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen. Alternativt har hon begärt skäligt belopp. Hon har som grund anfört i huvudsak följande. 

Genom sin handläggning har Skatteverket och Norrköpings tingsrätt röjt inom vilken domsaga hon är folkbokförd. Händelsen har resulterat i stora konsekvenser för henne och hennes familj. BS:s brottsliga gärningar och hot är anledningen till att hon lever med sekretesskyddade uppgifter. När BS fick veta att hon bodde i Umeås domsaga flyttade han genast till Umeå. Hon och hennes familj har inte vågat röra sig ute på gatorna av rädsla för att bli hittade. De känner sig otrygga och känner en stark oro för sina liv. BS har dömts för bl.a. grov kvinnofridskränkning och han har hotat att föra bort dottern. 

Hon har hittills orsakats 28 månaders psykiskt lidande och beloppet är beräknat utifrån Trafikskadenämndens rekommendation, dock med ett påslag eftersom detta är ett extraordinärt fall. 

Enligt 21 kap. 3 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift om det av särskild anledning kan antas att den enskilde kan komma att utsättas för våld eller hot eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs. Med annan jämförbar uppgift kan avses domsaga eftersom detta är en uppgift som kan användas för att komma i kontakt med den enskilde. Någon sekretessbrytande bestämmelse har inte funnits. 

Det var vidare fel av tingsrätten att pröva sin egen behörighet utan att svarandeparten delgivits eller givits möjlighet att invända mot talan.   

Norrköpings tingsrätts yttrande 

Norrköpings tingsrätt har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.   

En grundläggande utgångspunkt för överlämnande av mål är att domstolen saknar behörighet. När det gäller familjemål av det aktuella slaget saknas s.k. exklusivt forum vilket innebär att tingsrätten först efter invändning om forum kan överlämna ett mål. I det aktuella målet fanns ingen invändning om forum och tingsrätten hade därför inte rätt att fatta beslut om att överlämna målet till Umeå tingsrätt. Tingsrätten anser dock inte att den brutit mot bestämmelserna i 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Tingsrätten har inte lämnat ut eller ens erhållit uppgift som gjort det möjligt att ta del av var NN var bosatt. Det förhållandet att motparten fått del av i vilken landsända som NN var bosatt är inte skadeståndsgrundande, särskilt eftersom domsagan såväl geografiskt som till antal invånare är omfattande. Det har därför inte varit fråga om ett otillbörligt röjande som krävs för skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen. 

Skatteverkets yttrande 

Skatteverket har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.   

En sekretessmarkering har som syfte att fungera som en varningssignal och en påminnelse om att en noggrann sekretessprövning ska göras innan uppgiften eventuellt lämnas ut. Andra myndigheter ansvarar självständigt för att göra en sekretessprövning av de uppgifter som de har i sin verksamhet när uppgifterna begärs utlämnande. Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller dennes närstående lider men om uppgiften lämnas ut. Normalt kan det inte anses innebära att någon lider men av att Skatteverket lämnar ut uppgifter till en annan myndighet. 

Norrköpings tingsrätt kontaktade Skatteverket per telefon och efterfrågade inom vilken ort NN var folkbokförd. Skatteverket har efter sekretessprövning och motringning lämnat ut uppgiften till Norrköpings tingsrätt. Skatteverket har därigenom inte gjort sig skyldig till något skadeståndsgrundande fel. Inte heller har något integritetskränkande brott begåtts. Skatteverket har följt gällande bestämmelser och rutiner. 

Justitiekanslerns bedömning 

Skadeståndsrättsliga utgångspunkter 

Enligt 3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen ska staten ersätta personskada, sak-skada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för.

Enligt 3 kap. 2 § 2 skadeståndslagen ska staten ersätta skada på grund av att någon kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § samma lag genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Ersättning för sådan ideell skada kan utgå endast när den skadelidande har utsatts för en allvarlig kränkning genom vissa typiskt sett integritetskränkande brott. I vissa fall kan skade­stånd för ideell skada även utgå på den grunden att den skadelidandes fri- eller rättigheter enligt Europakonventionen har överträtts.   

Staten bär inte något strikt skadeståndsansvar för ofullkomligheter i den statliga verksamheten. Liksom övriga regler i skadeståndslagen innebär 3 kap. 2 § ett ansvar för styrkt vållande. Bedömningen av om en myndighet har varit oaktsam ska vara objektiv. Vid den bedömningen är det av stor vikt vad för slags regel, norm eller princip som har åsidosatts, vad dess normskydd omfattar och vilka risker felet eller försummelsen innebär. Det är inte tillräckligt att en myn­dig­­het eller en domstol har gjort en bedömning av en rätts- eller bevisfråga som kan ifrågasättas eller kan kritiseras för sitt ställningstagande i en fråga där det har funnits utrymme för olika bedömningar. Endast rena förbise­enden av en bestämmelse eller uppenbart oriktiga bedömningar anses utgöra fel eller försummelse i den mening som avses i 3 kap. 2 § skade­stånds­lagen. (Jfr bl.a. rättsfallen NJA 1994 s. 194 och 654, NJA 2003 s. 285, NJA 2007 s. 862 samt NJA 2013 s. 842 och 1210.) 

Att det har förekommit något som i och för sig kan vara skadeståndsgrun­dande är inte tillräckligt för att ersättning ska utges. Det krävs också att det inträffade har orsakat skada för den enskilde. Det är den som begär ersättning som ska styrka skadan och dess omfattning. 

Bedömning 

Uppgift om NN:s personliga förhållanden omfattas av sekretess i folkbokföringen, enligt 22 kap. 1 § OSL. Skatteverket har försett NN:s uppgifter där med sekretessmarkering. 

Enligt 22 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i bl.a. verksamhet som avser folkbokföringen. Tingsrätten har hämtat in adressuppgiften från folkbokföringen och 22 kap. 1 § OSL har därför blivit tillämplig på uppgiften även hos tingsrätten (se 43 kap. 2 § OSL). 

När det gäller förföljda personer finns det en särskild sekretessregel för uppgift om enskilds personliga förhållanden i 21 kap. 3 § OSL. Bestämmelsen, som är tillämplig hos alla myndigheter och andra organ som tillämpar OSL, innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne eller någon närstående till denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs. 

Skatteverket har efter en sekretessprövning lämnat ut uppgift om NN:s boendeort till Norrköpings tingsrätt. Eftersom sekretess gäller även hos tingsrätten kan Skatteverkets utlämnande av uppgiften till tingsrätten inte anses utgöra ett röjande av NN:s uppgifter i strid med OSL. Någon skadeståndsskyldighet på grund av Skatteverkets agerande finns därför inte. 

Av utredningen framgår att tingsrätten efter att ha fått uppgift om var NN bodde har lämnat över målet till Umeå tingsrätt. Även om NN:s exakta adress inte har lämnats ut anser Justitiekanslern att en uppgift om i vilken domsaga en person bor är en sådan uppgift om personliga förhållanden som avses i 22 kap. 1 § OSL. Tingsrätten har därigenom offentliggjort uppgift om NN:s personliga förhållanden utan att dessförinnan ha gjort något övervägande i fråga om sekretess. Med hänsyn till den sekretessmarkering som fanns när uppgiften hämtades från folkbokföringen borde ett sådant övervägande ha gjorts. Det får anses klart att för det fall en sekretessprövning hade gjorts hade den resulterat i att NN:s adressuppgifter omfattats av sekretess. Vid en korrekt handläggning skulle NN:s boendeort alltså ha hemlighållits. 

När det gäller ett indispositivt mål angående umgänge med barn saknas s.k. exklusivt forum vilket innebär att tingsrätten först efter invändning kan överlämna ett sådant mål till en annan domstol (se 10 kap. 17 – 18 §§ rättegångsbalken). Vid en korrekt handläggning skulle Norrköpings tingsrätt således inte heller ex officio lämnat över målet till en annan tingsrätt. 

Tingsrättens handläggning att lämna över målet till Umeå tingsrätt och därigenom röja NN:s boendeort utgör fel eller försummelse vid myndighetsutövning. 

NN har begärt ersättning för personskada bestående i psykiskt lidande. Justitiekanslern ifrågasätter inte att NN har mått dåligt av det inträffade. NN har dock inte gett in någon utredning som styrker att hon har lidit någon ersättningsgill personskada. 

Röjandet får även objektivt sett anses ha innefattat ett sådant brott mot tystnadsplikt som kan ge rätt till ersättning för kränkning. Med hänsyn till det är sökanden berättigad till ersättning för den kränkning som röjandet av de sekretesskyddade uppgifterna har orsakat henne. Justitiekanslern anser att skälig ersättning för kränkning bör bestämmas till 20 000 kr, vilket ligger i linje med vad som tidigare utgått i jämförbara fall (se t.ex. Justitiekanslerns beslut den 16 december 2016 i ärende nr 7791-15-40 och beslut den 16 november 2016 i ärende nr 5246-16-40).