Diarienr: 7134-19-2.4.2 / Beslutsdatum: 8 maj 2020

Kritik mot Polismyndigheten för bristande delgivningsrutiner i beslagsärenden

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern riktar kritik mot Polismyndigheten för bristande delgivningsrutiner i beslagsärenden.

Ärendet

Bakgrund

Justitiekanslern beslutade den 6 december 2019 att tillerkänna en person (AA) skadestånd för fel och försummelse i ett beslagsärende. Bakgrunden till beslutet var följande. 

AA var målsägande i en förundersökning om grov stöld. Beslut fattades att häva en i beslag tagen mobiltelefon och lämna ut den till honom. Tre månader efter beslutet förstördes telefonen eftersom den inte hämtats ut. AA hade inte delgivits underrättelsen att telefonen fanns att hämta ut.  

Utredningen

Justitiekanslern har inhämtat ett yttrande från Polismyndigheten. I yttrandet har sammanfattningsvis följande anförts.  

I de tre lokalpolisområdena i Polisområde Jönköping används blanketten Kallelse att hämta föremål när beslag hävts och ska lämnas ut till någon. Blanketten skickas med post till den som får hämta ut den hävda egendomen. Av blanketten framgår att godset finns kvar för avhämtning i en månad och att det därefter kan komma att säljas eller förstöras. Om mottagande av kallelsen inte bekräftas görs förnyade försök att komma i kontakt med den berörda personen. Det är dock endast i ett av lokalpolisområdena som det säkerställs att delgivning sker. Ingen dokumentation av delgivningsförfarandet görs i något av lokalpolisområdena. Det står således klart att underrättelser att hämta ut föremål inte alltid delges innan egendomen förstörs. Detta är en brist som måste åtgärdas snarast. Även dokumentationsbristerna behöver åtgärdas. Polismyndigheten har för avsikt att klargöra bestämmelserna för personal inom polisområdet. Delgivningsprocessen är numera ett prioriterat område i den nationella beslagsutbildningen. Det pågår ett arbete med att ta fram en nationell handbok om beslagshantering som förväntas vara färdigt under 2020.

Justitiekanslerns bedömning

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 27 kap. 8 a § rättegångsbalken ska som huvudregel när ett beslag har hävts föremålet lämnas ut till den hos vilken beslaget har gjorts. Gör inte denne anspråk på föremålet eller kan det inte utredas hos vem beslaget gjorts, ska föremålet lämnas ut till den som gör anspråk på det, om denne kan visa sannolika skäl för sin rätt till föremålet. Om den som ett föremål ska lämnas ut till inte hämtar det, eller föremålet inte kan lämnas ut till någon enligt ovan tillämpas lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. (1974 års förfarandelag).

När ett föremål enligt 27 kap. 8 a § rättegångsbalken ska lämnas ut till den hos vilken beslaget gjorts eller till den som gör anspråk på föremålet ska denne så snart som möjligt efter det att beslaget har hävts, underrättas om att föremålet kan hämtas (27 kap. 8 b § första stycket rättegångsbalken). Personen ska även informeras om att föremålet, om det inte hämtas, kan komma att säljas för statens räkning eller förstöras. Den som får hämta ut föremålet ska delges underrättelsen (2 b § 1974 års förfarandelag).

Egendom som lämnas ut med stöd av 27 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken ska finnas tillgänglig för avhämtning i minst en månad räknat från delgivningsdagen (2 b § första stycket 1974 års förfarandelag).

Justitiekanslern har i ett tidigare beslut utförligt redogjort för vad som gäller beträffande delgivning av underrättelser att egendom finns att hämta ut (se beslut den 3 maj 2018 i ärende 1334-18-2.5 s. 12 ff.). I beslutet understryks också vikten av att delgivning dokumenteras på ett sätt så att det i efterhand går att visa att delgivning skett (se även 12 § PMFS 2017:4, FAP 102-2).

Bedömningen i detta fall

För enskilda personer som drabbas av beslag är det naturligtvis av största vikt att de bestämmelser som ställts upp som rättssäkerhetsgarantier följs. Det är en självklar förutsättning för att Polismyndigheten ska ha rätt att förstöra egendom som någon inte hämtat ut att den personen fått del av en underrättelse om att egendomen finns att hämta. Förutsättningen är föreskriven i lag. Det är uppseendeväckande att personal som arbetar med beslag har så dålig kännedom om lagstiftningen att två av polisområdets tre lokalpolisområden bortser från lagkravet på att underrättelser ska delges, och därmed regelmässigt förstör egendom utan att de lagliga förutsättningarna är uppfyllda.

Justitiekanslern har de senaste åren vid ett flertal tillfällen gjort kritiska uttalanden om Polismyndighetens hantering av delgivningsfrågor i beslagsärenden. Polismyndigheten har även genomfört satsningar på utbildning av beslagshandläggare. Det är svårbegripligt hur det trots detta fortfarande finns lokala handläggningsrutiner som tillåts stå över gällande lagstiftning.  

Polismyndigheten ska kritiseras för de uppenbara brister beträffande delgivning i beslagshanteringen i Polisområde Jönköping och det är naturligtvis nödvändigt att Polismyndigheten skyndsamt tar tag i frågan och klargör regelverket för berörd personal. Lokala rutiner som överensstämmer med lag måste omedelbart införas, i avvaktan på de nationella handläggnings­­­­­­­­rutiner som införs genom antagande av en beslagshandbok. Som Justitiekanslern tidigare har uttalat bör förenklad delgivning användas i så stor utsträckning som möjligt (se beslut den 18 december 2019 i ärende 5783-19-2.5 s. 11). Delgivning måste även dokumenteras så att det i efterhand går att visa att delgivning skett.

Justitiekanslern har relativt nyligen granskat Polismyndighetens handläggning av ärenden om beslag i två olika polisområden (se ovan nämnda beslut i ärende 1334-18-2.5 och 5783-19-2.5). Vid granskningarna konstaterades flertalet brister beträffande delgivningsfrågor och flera uttalanden gjordes beträffande hur arbetet med dessa frågor kan förbättras. Det pågår beträffande de aktuella frågorna ett förbättrings- och utvecklingsarbete inom Polismyndigheten med bl.a. framtagande av den nationella handboken. Justitiekanslern har för avsikt att följa upp frågor om delgivning i beslagsärenden i det kommande tillsynsarbetet.