A.O.M. ./. staten genom Justitiekanslern (dnr 2388-17-4.5) – ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder

A.O.M. var berövad friheten som anhållen och häktad under perioden 5 juli – 12 oktober 2015. Han begärde ersättning av staten hos Justitiekanslern enligt bestämmelserna i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Justitiekanslern avslog A.O.M:s begäran (beslut den 28 oktober 2016 i ärendet med dnr 3148-16-41). Anspråket avslogs på den grunden att A.O.M. enligt Justitiekanslerns bedömning medvetet försatt sig i en situation där han löpt en överhängande risk att bli misstänkt för allvarlig brottslighet och hans eget beteende har därmed gett anledning till att misstankar riktades mot honom. Enligt Justitiekanslerns bedömning har A.O.M. därigenom i väsentlig omfattning själv föranlett att han blev frihetsberövad varför hans begäran om ersättning avslogs.

A.O.M. har ansökt om stämning mot staten i Stockholms tingsrätt (mål nr T 5250-17) och begärt ersättning av staten med 110 000 kr avseende lidandeersättning för den tid då han varit frihetsberövad. Staten har bestritt A.O.M:s talan.

Stockholms tingsrätt har i en dom den 29 februari 2018 lämnat A.O.M:s talan utan bifall. Efter att A.O.M. överklagat tingsrättens dom har hovrätten bifallit kärandens talan och förpliktat staten att utge 110 000 kr samt ränta och ersättning för rättegångskostnader.