Initiativärende angående hanteringen av beslagtaget material som sänds för analys till Statens kriminaltekniska laboratorium
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern är kritisk till de rutiner som tillämpas inom polis- och åklagarväsendet samt vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) vad gäller hantering av beslagtaget material som kan tänkas innehålla narkotika och som sänds för analys till SKL. Rutinerna är delvis lagstridiga.
Ärendet
Bakgrund
I ett ärende hos Justitiekanslern (dnr 629-03-41) som rörde skadestånd uppmärksammades följande.
I samband med en brottsutredning angående narkotikabrott vid Polismyndigheten i Västra Götaland togs ett par plasthandskar och ett par skor i beslag. Skorna skickades sedermera för analys till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). I analysuppdraget angavs att materialet efter avslutad analys skulle kvarhållas och förstöras efter sex månader. Av analysbeskedet framgick att varken narkotika, dopningsmedel eller hälsofarlig vara hade påvisats på handskarna men att det fanns spår av heroin på skorna. Det framgick vidare att materialet skulle kvarligga i sex månader och destrueras därefter. Hovrätten hävde den 19 december 2002 beslaget avseende skorna som vid den tidpunkten hade förstörts och således inte kunde återlämnas till ägaren.
Justitiekanslern fann i beslut den 12 september 2003 att det var fel att förstöra skorna och att skadeståndsskyldighet därför förelåg för staten. Ägaren till skorna fick 1 000 kr i ersättning för dessa.
Med anledning av vad som framkom i skadeståndsärendet beslutade Justitiekanslern att granska myndigheternas hantering av beslagtaget material som kan tänkas innehålla narkotika.
Utredningen
Justitiekanslern har inhämtat yttranden från Riksåklagaren (RÅ), SKL och Rikspolisstyrelsen (RPS). RÅ har till sitt yttrande bifogat yttranden från åklagarmyndigheterna och RPS har bifogat yttranden från polismyndigheterna. Av yttrandena och utredningen i övrigt framgår bl.a. följande.
RÅ och RPS har i samråd med SKL träffat en överenskommelse vad beträffar de aktuella frågorna. Överenskommelsens innehåll framgår av en skrivelse av RÅ den 25 februari 1991 "Angående förvaring och förstörande av beslagtagen narkotika m.m.". I skrivelsen står bl.a. följande.
"Riksåklagaren och rikspolisstyrelsen har i samråd med statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) kommit överens om följande. Vid beslag av misstänkt narkotika bör hela det beslagtagna partiet tillställas SKL i samband med begäran om analys. Om inget annat sägs vid överlämnandet får narkotikan tills vidare förvaras hos SKL även efter analysen. Material som vid analysen visat sig inte vara narkotika återställs till insändaren. Skall narkotikan enligt dom eller särskilt beslut därom förstöras får detta ske genom SKL:s försorg. - - -
För att underlätta förfarandet bör en begäran till SKL om analys av misstänkt narkotika åtföljas av ett beslut från behörig undersökningsledare där det anges om partiet - under förutsättning att det innehåller narkotika - får förstöras."
Det finns en särskild blankett som används när material sänds för analys till SKL. På blanketten finns en ruta med alternativ för hur materialet skall hanteras. Alternativen är följande.
- Samtliga material skall kvarligga vid SKL i 6 månader och därefter destrueras
- Samtliga material önskas åter
- Samtliga material avhämtas
- Om det inte påvisas narkotika, dopningsmedel eller hälsofarlig vara i något delmaterial önskas samtliga material åter. I övriga fall ska samtliga material kvarligga vid SKL i 6 månader och därefter destrueras.
Det är vanligt att någon annan än undersökningsledaren fyller i blanketten för analysuppdraget och kryssar för något av nämnda alternativ. Av flera yttranden från åklagarmyndigheterna framgår att det är ovanligt att åklagaren såsom förundersökningsledare är involverad när blanketten fylls i.
När SKL har analyserat materialet hanteras det i princip på det sätt som framgår av analysuppdraget. Om beslaget innehåller flera olika material som har sänts till SKL hanteras allt på samma sätt efter analysen även om endast något innehåller narkotika. Det innebär att material som inte innehåller narkotika kan förstöras därför att något annat material i samma beslagsprotokoll innehåller narkotika.
RÅ har anfört att det är uppenbart att de dagliga rutinerna i flera hänseenden avviker från överenskommelsen 1991. RÅ menar också att det framstår som klart att rutinerna i vissa delar står i konflikt med regelverket på området. Rutinerna kommer, enligt RÅ och RPS, att ses över inom ramen för ett narkotikaanalysprojekt som RPS och SKL genomför i samråd med RÅ. Med anledning av det aktuella ärendet hos Justitiekanslern kommer RÅ också att informera åklagarorganisationen om bristerna i de rutiner som för närvarande tillämpas.
Gällande regler
I 27 kap. rättegångsbalken (RB) finns det allmänna regler om beslag. Av 27 kap. 10 § RB följer att beslagtagen egendom skall vårdas väl. För att beslagtagen egendom skall få förstöras krävs stöd i lag. Normalt krävs ett beslut om förverkande för att egendomen skall få förstöras. I narkotikastrafflagen (1968:64) finns det särskilda regler om förverkande av bl.a. narkotika. Enligt 7 § narkotikastrafflagen i kombination med 2 § lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker (förverkandelagen) får beslagtagen narkotika i vissa fall förstöras utan ett föregående beslut om förverkande. Även injektionssprutor eller kanyler, som används för insprutning i kroppen, eller andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika får i vissa fall förstöras enligt bestämmelserna i förverkandelagen (se 7 § jämförd med 6 § tredje stycket narkotikastrafflagen). Beslut om förstörande av här aktuell egendom skall normalt meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren. Endast i fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket första punkten rättegångsbalken får ett sådant beslut meddelas av polismyndigheten (se 2 § förverkandelagen).
Justitiekanslerns bedömning
Av utredningen i ärendet framgår att de rutiner som tillämpas beträffande hanteringen av beslagtaget material som kan tänkas innehålla narkotika och som sänds för analys till SKL medför risk för att egendom som inte omfattas av de särskilda bestämmelserna i narkotikastrafflagen, exempelvis skor, förstörs utan något föregående beslut om förverkande. Ett sådant förfarande står i strid med gällande rätt och är självfallet inte acceptabelt. Utredningen visar vidare att det förekommer att narkotika och annat material förstörs utan att undersökningsledaren eller åklagaren har fattat något beslut om detta. Det är nämligen inte alltid undersökningsledaren eller åklagaren som fyller i den blankett som skickas till SKL.
Den blankett som används när material översänds till SKL för analys är enligt min mening olämpligt utformad. Det görs ingen skillnad mellan material som omfattas av de särskilda bestämmelserna om förverkande i förverkandelagen och material som inte gör det (jfr Riksdagens ombudsmäns [JO] beslut den 17 november 1998 i ärende 3366-1998). Enligt alternativ ett på den här aktuella blanketten skall allt material destrueras efter sex månader oavsett vad resultatet av analysen är. Av alternativ fyra följer att samtliga material skall förstöras om något innehåller narkotika. Inget av dessa alternativ är i överensstämmelse med regleringen på området. Blanketten borde lämpligen utformas så att det framgår att endast material som omfattas av de särskilda bestämmelserna angående förverkande får förstöras. Vidare skall ett beslut om förstörande i princip alltid fattas av undersökningsledaren eller åklagaren.
Utredningen visar alltså att det finns tydliga brister i rutinerna vad gäller hanteringen av beslagtaget material av här aktuellt slag. Rutinerna strider delvis mot lagen. RÅ, RPS och SKL har anfört att rutinerna kommer att ses över. Jag utgår från att så sker och avslutar härmed ärendet utan ytterligare åtgärder.