Skadestånd när en tingsrätt i visst fall förlitat sig på ett belastningsregisterutdrag som varit drygt två veckor gammalt

Justitiekanslerns beslut 

1. Justitiekanslern tillerkänner MN ersättning av staten med 3 750 kr. 

2. Justitiekanslern uppdrar åt Domstolsverket att se till att beloppet betalas ut till honom. 

3. Justitiekanslern uttalar viss kritik mot en tingsrätt med anledning av att tingsrätten inte hade inhämtat aktuella uppgifter ur belastningsregistret. 

Ärendet 

I ett slutligt beslut den 24 november 2004 förordnade dåvarande Arvika tingsrätt att en MN den 12 maj 2004 ådömd skyddstillsyn skulle undanröjas och att påföljden i stället skulle bestämmas till fängelse på viss tid. Den tidigare ådömda skyddstillsynen hade emellertid redan undanröjts genom en dom som Lindesbergs tingsrätt hade meddelat den 29 oktober 2004. Detta hade Arvika tingsrätt inte uppmärksammat. Sedan MN klagat över domvilla hos Hovrätten för Västra Sverige (mål Ö 4970-04), har hovrätten den 23 december 2004 undanröjt Arvika tingsrätts slutliga beslut. 

MN får genom advokaten BL anses ha begärt skadestånd av staten med 3 750 kr. Det yrkade beloppet avser MN:s kostnader för ombud i målet avseende klagan över domvilla och som han inte har kunnat få ersättning för i det målet.

 Justitiekanslern har tagit del av hovrättens beslut och Arvika tingsrätts akt i mål B 687-04. 

Justitiekanslerns bedömning 

Skadeståndsfrågan 

Genom det inträffade har staten ådragit sig skadeståndsskyldighet mot MN. Han skall därför ersättas för den ekonomiska skada som han har orsakats av tingsrättens felaktiga beslut. Det innebär i detta fall att han skall ha ersättning för den kostnad som han har haft för att få det felaktiga beslutet undanröjt. Den kostnaden har uppgetts till 3 750 kr och får anses skälig. MN bör därför tillerkännas ersättning med detta belopp. 

Det får ankomma på Domstolsverket att betala ut ersättningen till MN. 

Tillsynsfrågan 

Ärendet aktualiserar också frågan om det finns anledning för mig att vidta några åtgärder inom ramen för min tillsyn. 

En genomgång att tingsrättens akt visar följande. I målet förelåg ett utdrag ur belastningsregistret per den 25 oktober 2004. Målet avgjordes genom handläggning i parternas utevaro och föredrogs för tre nämndemän av ordföranden den 10 november 2004. Därvid fattade tingsrätten det slutliga beslut som meddelades den 24 november 2004. Såvitt framkommit gjordes inte någon ytterligare kontroll med belastningsregistret innan beslutet meddelades. 

Det inträffade synes alltså ha berott på att tingsrätten inte hade ett tillräckligt färskt utdrag ur belastningsregistret i samband med att målet avgjordes. Jag har i ett beslut den 10 mars 2005 gjort vissa uttalanden om vilka krav som bör ställas avseende ett belastningsregisterutdrags ålder (JK:s dnr 894-03-41). Därvid anförde jag bl.a. följande. 

”Med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet måste kravet på en korrekt hantering av frågor som rör frihetsberövanden och förverkande av villkorligt medgiven frihet ställas särskilt högt. Häri ligger att en domstol alltid måste ha tillgång till ett tillförlitligt underlag vid avgörande av sådana frågor. 

Enligt 40 § förordningen (1999:1134) om belastningsregister skall uppgifter ur belastningsregistret inhämtas innan någon bl.a. döms till fängelse. För att en tingsrätt vid påföljdsbestämningen i ett brottmål skall kunna ta hänsyn till tidigare domar m.m. mot den tilltalade är det givetvis av stor betydelse att domstolen vid huvudförhandlingen har tillgång till ett så färskt belastningsregisterutdrag som möjligt. Riksdagens ombudsmän (JO) har uttalat att ett kriminalregisterutdrag – vilket var den tidigare benämningen på motsvarande registerutdrag – enligt hans mening inte bör vara äldre än omkring en månad (se JO 1983/84 s. 47). Eftersom tingsrätterna i dag har s.k. direktåtkomst till belastningsregistret kan det diskuteras om det numera inte är rimligt att kräva att ett sådant utdrag vid tidpunkten för en huvudförhandling skall vara betydligt färskare.” 

I det nämnda ärendet var det visserligen fråga om ett beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet. Men det återgivna uttalandet gäller i lika hög grad beslut som rör undanröjande av skyddstillsyn. 

I det nu aktuella fallet var belastningsregisterutdraget lite mer än två veckor gammalt när tingsrätten prövade frågan om skyddstillsynen skulle undanröjas. Ett utdrag som inte är äldre än så kan normalt godtas vid en huvudförhandling. När såsom i förevarande fall handläggningen äger rum i parternas utevaro är det emellertid inte möjligt att inhämta några kompletterande muntliga upplysningar om den dömdes personliga förhållanden m.m. i samband med att saken prövas. Det talar för att inte ens utdrag som är endast två veckor gamla alltid kan godtas i sådana fall. Härtill kommer att det i detta fall hann förflyta ytterligare två veckor innan tingsrättens beslut meddelades. 

Sammantaget anser jag att det inte var godtagbart av tingsrätten att förlita sig på att uppgifterna fortfarande var aktuella i det belastningsregisterutdrag som tingsrätten hade tillgång till. Tingsrätten borde således ha inhämtat nya uppgifter ur belastningsregistret innan skyddstillsynen undanröjdes. 

Jag anser mig oförhindrad att uttala denna kritik mot tingsrätten utan att ha begärt in något yttrande därifrån. Någon ytterligare åtgärd i ärendet anser jag härutöver inte påkallad. 

Med detta konstaterande och med ett beklagande av att handläggningen har dragit ut något på tiden här avslutar jag ärendet.