Justitiekanslern (JK) -The Chancellor of Justice

Kort historik

Myndigheten inrättades redan 1713 i form av en revisionsexpedition som leddes av en "högste ombudsman". Verksamheten påbörjades den 23 oktober 1714. Myndigheten fick sitt nuvarande namn 1719.

Justitiekanslerns vapen

På Justitiekanslerns vapen finns lilla riksvapnet flankerat av två tranor. Den ena tranan är försedd med en våg och symboliserar rättvisan. Den andra tranan håller i en sten och är en symbol för vaksamheten - om tranan skulle slumra in tappar den stenen på andra foten och vaknar. Tranorna med sina attribut syftar på Justitiekanslerns uppgift att vaka över att domstolar och andra myndigheter fullgör sina skyldigheter enligt vad rättvisa och lag kräver.

Huvuduppgifter

1. Tillsyn
Justitiekanslern har i likhet med Riksdagens ombudsmän (JO) tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän. Tillsynen har till syfte att kontrollera att lagar och andra författningar efterlevs. Sedan den 1 december 1998 har Justitiekanslerns tillsynsverksamhet begränsats. Justitiekanslern har sedan dess en mer övergripande tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.

Justitiekanslern kan inte ompröva beslut som fattats av andra myndigheter.

Justitiekanslern bestämmer om en anmälan från en enskild skall föranleda några åtgärder.

2. Ombud för staten
Justitiekanslern är regeringens ombud. Denna uppgift innebär att Justitiekanslern företräder staten i vissa rättegångar som rör statens rätt, främst skadeståndsmål.

Justitiekanslern har också möjlighet att på frivillig väg reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten. De anspråk på skadestånd som Justitiekanslern handlägger är i första hand sådana som grundar sig på att en statlig myndighet har fattat ett felaktigt beslut. I skaderegleringsverksamheten ingår också att besluta om skadestånd i de fall en statlig myndighets dataregister innehåller felaktiga uppgifter. Justitiekanslern handlägger även ärenden om ersättning till frihetsberövade (se vidare under Frihetsberövande).

Skadeståndsärendena hos Justitiekanslern avgörs på basis av det skriftliga materialet. Den som gör anspråk på ersättning måste kunna påvisa vilket fel som begåtts, att felet orsakat en skada för honom eller henne samt styrka att skadan verkligen motiverar den ersättning som begärs.

Även andra myndigheter har behörighet att fatta beslut i skadeståndsärenden. Skadeståndsanspråk som grundar sig på annat än att en myndighet fattat ett felaktigt beslut handläggs av den centrala förvaltningsmyndighet som har hand om det verksamhetsområde där skadan inträffat.

3. Åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott
Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, dvs. när det är fråga om otillåtna uttalanden i tryckta skrifter, radio- och televisionsprogram, CD-skivor, videogram m.m. Justitiekanslern har också andra åklagaruppgifter enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

4. Tillsyn över advokater
Tillsynen över advokatväsendet utövas i första hand av Sveriges Advokatsamfund. Dit kan således en enskild som är missnöjd med en advokat vända sig med sina klagomål.

Justitiekanslern får del av alla beslut i disciplinärenden från advokatsamfundet och har möjlighet att klaga på besluten inom fyra veckor från det att Justitiekanslern tog del av beslutet.

Justitiekanslern utövar sin tillsyn över advokatväsendet som företrädare för det allmänna. Det är således i mera principiella frågor som Justitiekanslern kan ha anledning att överklaga ett beslut. En enskild som vänder sig till Justitiekanslern med anledning av ett beslut i ett advokatärende kan alltså inte få hjälp med att få sitt beslut omprövat.

5. Vissa övriga ärenden
Justitiekanslern har rätt att överklaga länsstyrelsers beslut enligt lagen om allmän kameraövervakning. Justitiekanslern tillhandagår regeringen med råd och utredningar i juridiska frågor. Uppgiften innebär bl.a. att regeringen har möjlighet att ge Justitiekanslern i uppdrag att utreda vissa ärenden.

Publicering av beslut

"JK-Beslut" gavs ut i bokform åren 1981 - 1997. Boken innehåller vissa beslut och yttranden som Justitiekanslern bedömt kan vara av allmänt intresse.

Beslut fr.o.m. 1987 och framåt finns publicerade hos Sema InfoData (i tjänsten "Rättsbanken") och Thomson Förlag (i tjänsten "Karnov"). Webbtjänsterna är tillgängliga för bolagens kunder (för vidare information se www.infotorg.sema.se resp. www.thomsonforlag.se)

Beslut av allmänt intresse fr.o.m. 1998 finns tillgängliga på Justitiekanslerns hemsida.