Diarienr: 6677-18-3.2 / Beslutsdatum: 1 apr 2019

Justitiekanslern lägger ned förundersökningen om yttrandefrihetsbrottet förtal

Justitiekanslerns beslut 

Förundersökningen läggs ned.

Ärendet 

Justitiekanslern beslutade den 14 december 2018 att inleda förundersökning beträffande misstanke om yttrandefrihetsbrottet förtal avseende sammanlagt 16 publiceringar på lika många webbplatser.

Åklagaren har nu redovisat resultatet av den hittills genomförda förundersökningen. 

Rättsliga utgångspunkter

Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrottet förtal

Brottet förtal får enligt 5 kap. 5 § första stycket brottsbalken inte åtalas av någon annan än målsäganden, dvs. den som har blivit utsatt för förtalet (enskilt åtal). Om målsäganden, med ett här inte aktuellt undantag, har angett brottet till åtal får dock detta åtalas av åklagare om det anses påkallat från allmän synpunkt (allmänt åtal).

Allmänt åtal för tryck- eller yttrandefrihetsbrottet förtal ska som huvudregel endast väckas i undantagsfall. Allmänt åtal kan dock vara påkallat när en fällande dom kan förväntas och det finns antingen ett klart samhällsintresse av att brottet beivras eller starka skäl med hänsyn till målsäganden att det allmänna medverkar. När den utökade åtalsmöjligheten infördes år 2014 – genom att kravet på särskilda skäl togs bort – motiverades detta framför allt med hänsyn till framväxten av internet och dess möjliggörande av en snabb och omfattande spridning av information som dessutom ofta blir kvar under lång tid (prop. 2013/14:47 s. 25 f).

Även om möjligheten att väcka allmänt åtal för förtal alltså har utvidgats något är huvudregeln alltjämt att målsäganden är hänvisad till att själv väcka enskilt åtal.

Preskription m.m.

Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott avseende innehållet på en grundlagsskyddad webbplats ska väckas inom sex månader från den tidpunkt då informationen inte längre tillhandahölls (7 kap. 3 § punkten 2 YGL).  

Sedan den 1 januari 2019 gäller att, om en utgivare av en databas har underrättats av Justitiekanslern eller målsäganden om att databasen innehåller material som kan utgöra yttrandefrihetsbrott och materialet är äldre än ett år, och utgivaren inom två veckor efter det att underrättelsen togs emot tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen (6 kap. 6 § YGL).

Syftet med den nya regleringen har varit att åstadkomma en ordning som på ett bättre sätt anses stå i överensstämmelse med utvecklingen i branschen. Grundlagsstiftaren har bedömt att det, med hänvisning till allmänna och enskilda intressen av att kunna beivra brott på internet, är påkallat att tillhandahållandet av information i grundlagsskyddade databaser även fortsättningsvis ska betraktas som pågående så länge som informationen finns kvar på databasen. På samma gång har det dock ansetts otillfredsställande att en ansvarig utgivares ansvar ska fortsätta att gälla helt utan begränsningar. Möjligheten till ansvarsfrihet för en utgivare avseende information som kan antas vara äldre än ett år innebär alltså att det ansvar som tidigare vilade på en nytillträdd utgivare mildras (prop. 2017/18:49 s. 133 ff).

Instruktion för tillämpning av yttrandefrihetsgrundlagen  

Den grundlagsfästa principen om yttrandefrihet utgör en viktig grundval för fri debatt och åsiktsbildning. I den s.k. instruktionen föreskrivs därför att det åligger den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att yttrandefrihetsgrundlagen efterlevs att alltid ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla. (1 kap. 15 § yttrandefrihetsgrundlagen).

Justitiekanslerns bedömning 

Av uppgifterna i anmälan framgick att de ifrågasatta publiceringarna hade sådant innehåll att yttrandefrihetsbrottet förtal hade begåtts. Med hänsyn till uppgifternas art och att fråga var om tillhandahållande på ett mycket stort antal webbplatser bedömde jag att det att kunde vara påkallat från allmän synpunkt att väcka åtal för förtalsbrott.

Den utredning som har genomförts visar bl.a. följande. 

Tillhandahållandet av information på webbplatserna www.aftonbladet.se, www.metro.se, www.vk.se, www.smp.se, www.svd.se och www.hn.se   

Utredningen visar att den anmälda informationen har tagits bort från webbplatserna för mer än sex månader sedan. Möjligheten för Justitiekanslern att ingripa med allmänt åtal avseende tillhandahållandena har därmed bortfallit på grund av preskription.

Tillhandahållandet av information på webbplatserna www.hoglandsnytt.se, www.corren.se, www.kuriren.nu, www.affarsliv.com och www.vt.se  

Det kan antas att informationen på webbplatserna började tillhandahållas för mer än ett år sedan. De ansvariga utgivarna har samtliga, inom två veckor efter underrättelse från Justitiekanslern, tagit bort den aktuella informationen från respektive webbplats. Utgivarna kan därmed inte längre hållas ansvariga för informationen på webbplatserna.

 

Tillhandahållandet av information på webbplatserna www.sydsvenskan.se, https://omni.se/ och www.helagotland.se

 

Den utredning som genomförts har visat att informationen numera inte längre tillhandahålls på de anmälda webbplatserna. Det är dock oklart när materialet togs bort och om preskription således har inträtt. 

De aktuella ansvariga utgivarna har alltså tagit bort den anmälda informationen utan någon föregående underrättelse från Justitiekanslern. Utgivarna kan därmed inte åberopa ansvarsfrihet på denna grund. En konsekvens av regleringen med ansvarsfrihet efter underrättelse är således att den utgivare som låter information som utgör förtal ligga kvar under viss tid kan åtnjuta ansvarsfrihet till skillnad från den utgivare som ser till att förtalsuppgifterna tas bort. 

I en sådan situation finns det enligt min bedömning anledning att, inom ramen för bedömningen av åtalsfrågan, beakta att de ansvariga utgivarna har tagit bort informationen från webbplatserna. Åtgärden bör, även med beaktande av de anmälda förtalsuppgifternas art och innehåll, innebära att åtal inte i dessa fall är påkallat från allmän synpunkt.      

Tillhandahållandet av information på webbplatserna www.norran.se och www.expressen.se 

Av de uppgifter som hämtats in under utredningen har det framkommit att informationen på båda de anmälda webbplatserna visserligen ligger kvar men har redigerats. Tillägg har gjorts för att förtydliga att anmälaren har friats från påståenden om brott. Såvitt avser den information som tillhandahållits på webbplatsen www.norran.se har informationen dessutom redigerats på så sätt att vissa detaljer tagits bort i syfte att förhindra identifiering. Det är oklart när innehållet på de aktuella webbplatserna har ändrats. Det finns inte underlag för ett antagande om att tillhandahållandena omfattas av möjligheten till ansvarsfrihet efter underrättelse från Justitiekanslern. 

Av de 16 tillhandahållanden som avsågs med den inledda förundersökningen är det endast de nu två aktuella publiceringarna som inte har tagits bort eller som omfattas av möjligheten till ansvarsfrihet efter underrättelse. Mot denna bakgrund, och eftersom innehållet har modifierats på sådant sätt att de missaktande inslagen i viss mån får anses ha lindrats, är det inte påkallat för mig att ingripa med allmänt åtal för förtal.

Avslutande sammanfattning

Förundersökningen ska alltså läggas ned i sin helhet och ärendet hos Jus­titie­­kanslern avslutas.

Detta beslut påverkar inte anmälarens möjlighet att själv väcka enskilt åtal för förtal. För enskilt åtal gäller preskriptionsreglerna i 35 kap. brottsbalken.