Sök på beslut, diarienummer, yttrande och övriga artiklar.

Tryck- och yttrandefrihet

Justitiekanslern är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område. Det innebär att det endast är Justitiekanslern som får besluta om att inleda förundersökning och väcka allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott och andra straffbelagda överträdelser av tryckfrihets­förordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Som exempel på sådana överträd­elser kan nämnas uttalanden som utgör förtal eller hets mot folkgrupp. Även otillåten efter­forskning av medias källor eller vissa former av brott mot tystnadsplikt omfattas av Justitie­kanslerns behörighet.

Det är dock inte alla uttalanden som omfattas av TF och YGL. För att ett uttalande ska omfattas och således falla inom Justitiekanslerns behörighet krävs att uttalandet har framställts i ett grundlagsskyddat medium, dvs. tryckt skrift (t.ex. dagstidningar och böcker), radio- och tv-program samt s.k. tekniska upptagningar (t.ex. DVD- och CD-skivor m.m.). Uttalanden som publiceras på internet omfattas endast i vissa fall av TF:s och YGL:s bestämmelser. T.ex. omfattas uttalanden som publiceras i en dagstidnings nätupplaga eller på en webbplats som har s.k. utgivningsbevis.

Om du vill anmäla ett brott mot TF eller YGL kan du vända dig till polisen eller till Justitie­kanslern. Om det visar sig att anmälan ska prövas av Justitiekanslern eller om det är osäkert vem som är behörig att pröva anmälan ska polis och åklagare alltid överlämna anmälan till Justitiekanslern utan dröjsmål.

För vissa brott, t.ex. förtalsbrott och vissa brott mot tystnadsplikt, krävs att den som har utsatts för brottet själv anmäler saken, s.k. målsägandeanmälan.

Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott m.m. är i regel kortare än normalt. Vid otillåtna yttranden exempelvis i radio- och tv-program eller i tidningar är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen. När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.